söndag 25 oktober 2009

Sociala medier ÄR en styrelsefråga.

Att upptäcka och plötsligt förstå frågan om sociala medier är som att sportdyka för första gången. Aha upplevelsen och insikten när man bryter ytan och sakta sjunker mot botten, om att det finns en helt ny värld där nere som lever, utvecklas och fortgår oavsett hur jag väljer att leva mitt liv uppe vid ytan är omvälvande. Precis på samma är det med sociala medier. Sociala medier är kanaler för en ny livsform, onlinevärlden, en värld som lever och utvecklas oavsett vad alla människor och företag offline tycker och tror om det.

En sak som ofta händer vid första dyket, när man hänger där under vattenytan, är att man plötsligt inser hur utlämnad man är, hur lite man vet om hur livet under ytan fungerar. Vem är vän och vem är fiende, vad är farligt att göra och vad är OK att göra? Hur ska jag klara detta? Man blir helt enkelt rädd och en liten känsla av panik griper tag i en. Reflexen är att på snabbast möjliga sätt ta sig upp till ytan, simma mot land, kravla sig upp på stranden och aldrig mer ge sig ner under ytan igen. Precis på samma sätt är det tyvärr idag med många företag och företagsledare i frågan om sociala medier. Man är rädd för den nya världen. Man förstår den inte och man ser det som en dimension man kan vara utan.

För den enskilde individen innebär utvecklingen av social medier ökad kunskap och ökad makt, möjlighet till aktivism dvs. en reell möjlighet att vara med och påverka genom att säga sin åsikt. För företagen innebär utvecklingen av sociala medier en förskjutning av makten från företaget till företagets kunder. Varumärkesfrågan så som vi lärt oss den av Kotler, Gummesson och andra kloka gubbar gäller inte längre. Ett företag äger idag inte sitt varumärke, man är bara förälder till det. Ett företag är idag den som tankar bilen (varumärket) men inte den som kör bilen. Ett varumärkes fortlevnad styrs inte längre av marknadsavdelningen, det styrs alla som har en åsikt om det, bra eller dålig. Ett varumärkes liv har alltid styrts av sina konsumenter men skillnaden idag är med vilken hastighet och med vilken intensitet en rörelse för eller mot ett varumärke kan uppstå. Sociala medier är kanaler för aktivism som idag kan föda eller döda varumärken och företag snabbare än vad det tar för ett bolag att genomföra ett vanligt styrelsemöte. Som företag gäller det att acceptera det och agera utifrån det.

Det är styrelsen i ett bolag som ansvarar för det långsiktiga, övergripande perspektivet. Medlemmarna i styrelsen är de som ska se in i framtiden och säkerställa att företagets ledning, som är upptagna med att agera på vad som händer just nu, ibland lyfter blicken och på så sätt styr mot rätt mål. För 10 år sedan pratade man om att varumärkesfrågorna skulle in i styrelserummen eftersom det är för stora och viktiga frågor för att styras av kortsiktiga beslut på en marknadsavdelning. Idag är det en självklarhet i det flesta bolag. Nu är det dags att lyfta upp frågan om social medier i bolagsstyrelserna.

Frågans ska lyftas upp i ett ansvarspersektiv, inte ur ett tekniskt perspektiv för det är då man kör fast. En vanlig svensk bolagsstyrelse består till största delen av män i övre medelåldern. Män i åldern 40+ har en tendens att hänga upp sig på tekniken. Först när man förstår tekniken är man beredd att acceptera den. Problemet är att tekniken utvecklas så snabbt att det inte finns någon tyngre beslutfattare i världen, (möjligtvis Mr S. Jobs) som kan hålla sig uppdaterad. Det gäller därför att som företagsledare och som bolagsstyrelse förstå och acceptera att social medier handlar om innehåll och inte om yta och teknik. Så fort man inser att det handlar om innehåll så inser man också att det innehållet innebär både hot och möjligheter för ett företag.Definierade hot och möjligheter i ett företag innebär att det finns ett ansvar i att bevaka, tolka och agera på innehållet, både på kort och på lång sikt oavsett hur innehållet tar sig i uttryck. Lägg därtill insikten om kraften och hastigheten i dessa hot och möjligheter, aktivismen, så blir bilden av frågan klar. I samma ögonblick som man inser det, att sociala medier handlar om innehåll, övergår frågan från att vara en fråga för IT-avdelningen till att bli en lednings- och styrelsefråga.  Den bolagsstyrelse som med den insikten då inte kräver av företagets ledning att den aktivt tar företaget ner under ytan, in i världen av sociala medier, sätter hela bolagets framtid på spel.

Visst kan det vara farligt att dyka men i fallet med företaget, vad är alternativet, att stå på land och titta på? Som dykare kan man alltid välja att avstå från att dyka igen och det kommer inte att skada en, kanske missar man en upplevelse men man riskerar inte att få sätta livet till pga. felaktiga beslut tagna i panik under ytan. Att som bolagsstyrelse och företag tro att man kan avstå från att dyka in i världen av sociala medier pga. av ”rädsla för hajar” kommer att för eller senare få katastrofala konsekvenser, det kan tom döda en.

1 kommentar:

  1. Hej Peter! Ett mkt bra och välskrivet inlägg. Hur har jag kunnat missa det tills nu? För en tid sedan skrev jag ett inlägg på samma tema som tar sin avstamp just i varumärkesfrågan:
    http://bjornalberts.com/2009/09/27/9-punkter-for-varumarken-pa-natet

    SvaraRadera